Nästa stopp Linköping

Onsdag 22/2-12

Onsdag - en dag med regn och rusk. Tur att jag hållit mig inne hela dagen, hela dagen för mig själv. Det är dagar som dessa grå som får en att tänka lite extra, man analyserar allt och försöker hitta svar på sådant som är svårt här i livet. Det slutar ofta med att det hela blir jobbigt, och man får ta och göra något annat - som att läsa en bok eller se en film.
Men man ska inte gräva ner sig allt för mycket i sig själv när man väl börjat kan jag tycka, det slutar bara med att man blir helt nere eller något annat jobbigt.

Nej, nu ska jag sluta gnälla över denna denna gråa dag haha. Det är vädret, det är vädret Alex. För vem blir inte lite extra blödig när det är regn och skittråkig färg på himmeln?

Imorgon är det tillbaka till skolan - hoppas vädret kommer att vara bättre än vad det var idag... annars kommer det bli allt för tungt att gå upp.

-

Save me from tomorrow? - Snälla, kan du inte göra det?

The Strokes – Ask Me Anything

Knark på Internet(?)

Gud vad skönt det skulle vara att "avgå" från Facebook, Twitter och andra sidor som man hänger på. Men varför ska det vara så svårt att ta steget? Man tänker och lurar sig själv att man missar något om man inte är med där, jag är tveksam att jag missar något - dock så känns det som man gör det. Minns när jag tog bort min Facebook i över ett år det var nog det bästa jag hade gjort - men en dag hängde man där igen. Vad är grejen, varför vill vi så gärna hänga på denna sida som är som ett knark för så många?

Morrissey – Everyday Is Like Sunday 

Alla hjärtans dag!

Alla hjärtans dag. Dagen som kändes som alla andra, förutom om man går in i en affär eller har någon att "fira" denna dagen med. Förstår inte vad man ska fria, att man älskar/tycker om personen - lite extra eller(?). Nåja, jag fattar inte grejen. Haha. (Hade jag någon skulle jag säkerligen förstå storheten, romantiken osv)
Såg säkert 100st romantiker, toffelhjältar, charmörer som gick med en ros i handen - det närmaste jag kom en ros var att se hur en hade hamnat på gatan utanför vår skola. Den låg så fint där så den fick ligga kvar. Hoppas någon som hade hjärtat av på mitten fann denna.

Skoldagen i sig var väldigt märklig. Kändes som hela klassen var där, men ändå inte. När man pratade med de flesta så var alla trötta eller inte fattade alls vad vi höll på med. Kanske var det denna dagen vi skulle satt upp den där lappen "Hela klassen är sjuk idag. /Klassen" och inget kommit. Vad vet jag. Men imorgon är vi lediga, eller ja vi har en såkallad "läsdag" då man ska sitta och kämpa med en massa litteratur - galet spännande. Ska dock sova som en liten gris först, tror t.om. jag ska stänga av min telefon och bara försvinna i drömmarna. (Brukar sluta med att jag vaknar kring klockan nio och är pigg då jag skriver detta.)

Annars så hoppas jag alla fick en trevlig alla hjärtans dag med nära och kära.
_
Jag tänkte höra av mig till dig här om dagen, men jag vet att det är bäst att jag är tyst. - Det funkar liksom inte och du verkar inte heller vara så intresserad av att höra från mig. Så jag glömmer dig.

Ses där!

Önskar att du ville ha mig.

If you get tired of just hanging around,

pick up a guitar and spin a web of sound..

Jag hoppas att morgondagen blir lika bra som jag tänkt mig. Har redan laddat upp med solbrillor ifall det blir sol imorgon också.

Vet inte varför.

Idag ringde jag till min farmor och tackade för presenten jag fick av henne. Alltid lika kul att prata med henne då vi nästan aldrig ses längre och det är så himla hemskt. Men vad ska man göra när man bor ca 35mil bort. Hur som helst så är det skönt att telefonen finns så man kan kontakta alla dessa "nära" personer som befinner sig på andra sidan landet/världen/huset. Undra hur världen såg ut när inte telefonen fanns, var det då alla sprang runt med en varsin duva i fickan? Vad vet jag, det fanns säkert något fräckt signalsystem som röksignaler, kanske ska man lära sig något sådant? Jag har allt för mycket fritid/dötid då jag inte gör något alls, kanske ska ställa mig ute och bara elda och försöka kontakta någon.. Risken finns dock att jag blir bortglömd av fabrikerna som spottar ur sig rök likt en cigarr. 

Men vad ska man då göra med denna dötid? Jag vet faktiskt inte. Kanske ska man klä ut sig till clown och åka runt på spårvagnar, eller ska man börja fiska på heltid, eller ska man kanske börja med någon sport som segling. Det finns ju hur mycket som helst att göra, men allt för lite inspiration. Kanske borde jag gå med i någon farlig sekt som jag kan viga mitt liv åt? (Fast där ljög jag, det är för läskigt)

Jag får skaffa mig en partner som också lider av dötid så kan vi slå ihjäl timmarna tillsammans. Det vore något.

Annars så har jag dödat lite tid idag med att gå runt i hemliga kvarter i Vasastaden där jag aldrig satt min fot förut, ibland blir man lite "alltså, vem fan har råd att bo här" och i andra stunden blir det "här vill jag fan bo". Jag är lite konstig, men vem är inte det.

Nu ska jag laga mat innan jag dör - kom ihåg, slå ihjäl era timmar på bästa sätt och lev livet. 

Alexander.

23

Idag fyller jag 23år och har funderat lite.

Kommit fram till att jag ska försöka uppskatta mig själv mer än vad jag brukar göra. Försöka att inte trycka ner mig själv eller något i den stilen. Det är dags nu. :-)

Och sluta överanalyser allt som jag alltid gör - slutar ofta med att någon blir besviken.. (Jag har lurat mig själv, för många gånger nu...)

Upp och nicka sockerdricka.